Vattenkvalité

Länsstyrelsen i Hallands län bedriver kalkeffektuppföljning i länets kalkade vatten. Inom kalkeffektuppföljnings-programmet utförs vattenkemisk provtagning, bottenfauna-undersökningar samt elfisken i vattendrag. Dessutom ingår de undersökningar som görs i laxfällan vid Nydala kvarn i Högvadsån där uppvandringen av lekfisk och utvandringen av smolt har följts sedan 1950-talet. På samtliga vatten-kemistationer görs analyser av pH, alkalinitet, konduktivitet, färgtal, kalcium och magnesium.

Surhet

Surheten (pH) är ett mått på antalet väte-joner i vattnet. pH minskar med ökande antal vätejoner i vattnet. Försurningspåverkan är mer omfattande i områden med marker som har låg förmåga att neutralisera det sura nedfallet.
Alkaliniteten är ett mått på buffert-kapaciteten, d v s vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner utan att reagera med pH-sänkning. Om alkaliniteten är noll sjunker pH vid varje tillskott av sura produkter (Bydén m.fl., 1996).

I Ätrans vattensystem, inom Hallands län, bedrivs kalkning i tre åtgärdsområden: Högvadsån, Lillån och Bossjön/Mulen. Lillån mynnar vid Vessigebro och avvattnar sjöar öster om Ätran. Åtgärdsområdet Bossjön/Mulen avvattnas via Kvarnabäcken till Ätran mellan Skogsforsens och Skåpanäs kraftverk. Det sistnämnda åtgärdsområdet är därför inte aktuellt att beskriva närmre i föreliggande rapport.

Näringshalter

Ätrans vattenråd utför, inom ramen för den samordnade recipientkontrollen (SRK), regelbunden vattenkemisk prov-tagning på en mängd mätstationer i Ätrans vattensystem. Inom ramen för vattenrådets verksamhet genomförs provtagningar av totalfosfor (Tot-P), färgtal och turbiditet i Ätran vid Ätrafors, i Högvadsån vid utloppet i Ätran, i Lillån vid Vessige kyrka, i Sannarpsån och i Vinån vid Faurås.

Ätran
Markanvändningen uppströms Ätrafors domineras av skog, även om jordbruk förekommer längs vissa avsnitt längs ån. Vattnet präglas troligen i viss mån av dammarna, framförallt av den stora Ätraforsdammen, där både organiskt och oorganiskt material sannolikt sedimenterar.
Vattenprover som tas vid Ätrafors har de senaste fyra åren visat låga till måttligt höga halter av fosfor. Färghalten pendlar mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Enstaka mätningar påvisar starkt färgat vatten. Grumligheten ligger normalt inom intervallet för måttligt grumligt vatten.

Högvadsån
Längs Högvadsån bedrivs jordbruk i åns närområde nästan upp till Ullared. Därefter dominerar skogsbruket mark-användningen. Vattnet i Högvadsån påverkas därmed av både jord- och skogsbruk, vilket påverkar både fosfor- och färghalt.
Fosforhalten i Högvadsån pendlar mellan låga halter och måttligt höga halter med enstaka mätningar som visar höga halter. Vattnet i Högvadsån är betydligt eller starkt färgat, men lägre mätresultat förekommer. Turbiditeten var åren 2016 – 2018 måttligt grumligt, men mätningar från och med hösten 2018 och framåt har påvisat betydligt grumligt vatten.

Lillån
Lillån rinner genom ett jordbrukslandskap upp till Sjönevad för att därefter övergå alltmer i ett skogslandskap. Ån har till skillnad mot många andra vattendrag inte rätats eller grävts om och har därmed kvar de ursprungliga meanderfårorna vilket gynnar vattenkvaliteten.
I Lillån finns endast mätningar från 2018 i webbtjänsten Miljödata MVM. Resultaten från mätningarna 2018 indikerar att fosforhalten vanligen är måttligt hög. Färghalten har varierat mellan alltifrån svagt färgat till starkt färgat vatten. Turbiditeten varierar mellan måttligt och betydligt grumligt.

Sannarpsån
Sannarpsån rinner genom ett område som är helt jordbruksdominerat. Nedre delen av ån tycks vara tämligen opåverkad av fysiska ingrepp, men uppströms vägen mellan Vessigebro och Årstad har långa sträckor av ån rätats eller grävts om.
Fosforhalten i Sannarpsån är hög med enstaka värden som visar mycket höga halter av fosfor. Vattnet är vid flertalet mätningar svagt färgat, men vissa mätningar påvisar måttligt färgat vatten. Turbiditeten visar nästan uteslutande starkt grumligt vatten, och med värden som ofta överskrider gränsvärdet mycket kraftigt.

Vinån
Större delen av Vinån passerar genom ett jordbruksdominerat landskap som har en stor inverkan på fosforhalt och grumling.
I Vinån visar vattenprovtagningen att fosforhalten generellt är hög eller mycket hög. Enstaka extremt höga fosforhalter förekommer. Vattnet är vanligen måttligt färgat, men vid några mättillfällen noterades betydligt färgat vatten. Turbiditeten visar mestadels betydligt grumligt vatten, men tämligen ofta värden som överskrider gränsvärdet för starkt grumligt vatten.

Turbiditet är ett mått på mängden olöst substans i vattnet (t ex slam, lera, växt- och djurplankton, mikrober, organiskt material). I rinnande vatten dominerar oorganiska partiklar.
Färghalten används som ett mått på halten löst organiskt material. Vid försurning är humösa sjöar bättre på att upprätthålla den biologiska produktionen än de humusfattiga klarvattensjöarna, eftersom humus är en fosfor- och kolkälla för växtplankton, djur-plankton och bakterier. Humus har även en förmåga att binda giftiga metaller.
Brunifieringen har ökat under senare år. Orsaken kan troligen sökas i en samverkan mellan klimatförändringar, minskat svavel-nedfall och lokala processer så som förändrad markanvändning och dräneringsgrad.