Vattendragskartering

Vattendragskarteringar har genomförts i ett tämligen stort antal av biflödena till Ätran och Högvadsån. Underlaget är emellertid i hög grad inaktuellt eftersom merparten härstammar från en kartering som gjordes i mitten av 1980-talet (Länsstyrelsen i Hallands län GIS-skikt). I några vattendrag, Högvadsån, Stockån, Lillån (Svartrå), Hjärtaredsån och Slärydsbäcken finns mer sentida resultat från en kartering 2008 (Almlöf, 2009). Förekomst av vandringshinder har även noterats i samband med inventering av flodpärlmussla och natur-reservatsbildning (Wengström, 2014; Länsstyrelsen i Hallands län, 2007). Ytterligare information finns att tillgå i VattenInformationsSystem Sverige (VISS) eller i olika kartskikt.

Laxens vandring i Ätran stoppas sedan 1918 av Ätrafors kraftverk. Däremot är den ursprungliga gränsen för laxens vandring i Ätran omdebatterad. Enligt protokollet från Västerbygdens vattendomstols första sammanträde 1926-02-04 angående befrielse från laxtrappa, medger bolagets advokat ”att mellan Ätrafors och Yngereds-fors tidigare funnits lekplatser, vilka förstörts genom uppdämningen, men det vore ej visat att densamma föranlett fiskets tillbakagång…” (Sjöstrand, 1998). Andra källor tyder på att laxen passerat även Yngeredsfors, åtminstone vid vissa flödessituationer (Edman, 1958; Länsstyrelsen i Hallands län, 1988).

I samband med en undersökning 2015 av hur stora reproduktionsområden för lax det finns i de laxförande vattendragen på västkusten, gjorde Sveriges Lantbruksuniversitet en kartanalys av Ätran nedströms Ätrafors. Analysen indikerade att det finns ca 41 hektar lek- och uppväxtområden för lax i Ätran (Spjut et al).

De vattendragskarteringar som genomfördes 2008 ger de säkraste skattningarna av tillgängliga lek- och uppväxtområden för lax och öring. Karteringen visade att det i Högvadsån finns ca 21,5 hektar mycket bra till tämligen bra uppväxtområden, i Stockån 2,9 hektar mycket bra till tämligen bra uppväxtområden, i Lillån 0,8 hektar mycket bra till tämligen bra uppväxtområden och i Hjärtaredsån 0,7 hektar mycket bra till tämligen bra uppväxtområden.

Utöver karteringsunderlaget finns muntliga uppgifter om att arealen lämpliga uppväxtområden i Fageredsån uppgår till ca 2,5 hektar. Känt är att lax även reproducerar sig i Skärshultaån och i Rammbäcken samt eventuellt i ytterligare något biflöde.
Utifrån tillgängliga uppgifter finns totalt 69,4 hektar lämpliga uppväxtmiljöer. Hur stor areal som de facto utgör lämpliga lek- och uppväxtområden för lax är oklart. I viss mån är dessa sträckor troligen mer lämpade för öringreproduktion.

Vandringshinder

Sammanlagt finns uppgifter om 58 vandringshinder inom den sträcka av Ätrans vattensystem som är tillgänglig för havsvandrande lax och öring. Hindren fördelas på 27 dammar, 5 ålkistor, 8 vägtrummor, 12 kulverteringar och en stensättning. Dessutom finns uppgift om fem vandringshinder av oklar typ. Av hindren bedöms 27 vara ”säkra” uppgifter medan resterande behöver verifieras, se Bilaga 2. Med största sannolikhet skulle ytterligare ett stort antal hinder hittas om karteringar genomförs.
Effekten på lax- och öringbestånden i Ätran är sannolikt betydlig. Särskilt öringbeståndet begränsas av mängden vandringshinder i de mindre bäckarna. Påverkan på laxbeståndet kommer främst från hindren i Högvadsån, Stockån, Skärshultaån, Fageredsån och Hjärtaredsån.

Biotopkartering

En vattendragskartering enligt den då gällande standardiserade metodiken (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2002:20) gjordes 2008 i Högvadsån, Stockån, Lillån (Svartrå), Hjärtaredsån och Slärydsbäcken (Almlöf, 2009). Vid karteringen klassificeras vattendragets biotoper i en 4-gradig skala (0 – 3), beroende på sträckans lämplighet som lek- och uppväxtområde för öring.